En av sommarens höjdpunkter är när jag får åka på marknad i Burträsk. Lusten till marknader kommer säkert från när jag var liten. Faster och Farbror lät mig följa med på Lindemarken, Noramarken, Kopparbergsmarken och många fler. Farbror hade tumme med turen. Han vann ALLTID på lotterier. Den ådran har inte jag, så lotter tar jag inte så ofta.

Dagen blev som vanligt ett prov på Tantens ståndaktighet 🙂 Det finns ju så mycket man skulle vilja köpa. Rökt fläskfilé – ett måste. En påse fylld med varma munkar – mmmmm. Varma chips – ajajaj så onyttigt 🙂 Sedan var det ju allt annat som lockade. Titta bara så fina tröjor och så mycket godsaker som jag lyckades ta mig förbi utan att öppna börsen.

Efter all denna ståndaktighet föll jag dock. Gissa på vad???

Jajamänsan, visst fanns det garn där! För övrigt var det henne jag köpte kardmaskinen av för ett tag sedan. Tyckte ändå att jag var ganska blygsam i mina inköp, speciellt med tanke på att jag hade innestående det jag INTE köpte i den stängda garnaffären i Västerås 🙂

Ett gäng tyger blev det åxå. 100:- per kilo. Detta vägde 1,2 kg och kostade 80:-. Nej jag tror inte heller att han riktigt kunde räkna…

Lycklig, nöjd och lite fattigare gick jag till bilen och stoppade in allt. Sedan en sväng på konsum för de där lite mer dagliga inköpen. Mjölk och bröd är ALLTID slut hemma hos oss. Just när jag skulle sätta mig i bilen för att åka hem började mina fötter att få sitt eget liv. De stegade bestämt tillbaka till marknaden, ställde sig nedanför en monter och vägrade flytta sig därifrån innan resten av Tanten hade gett med sig. Suck, klarade mig inte i år heller från detta hemska onyttiga fettdrypande fantastiskt goda!